fredag 23 oktober 2009

Ny laddning flugbindningsinspiration!

Nu har dom kommit! Mina nya böcker om flugbindning. Båda böckerna är mer av karaktären teknik än mönster där den ena specifikt avser tekniker för kläckare av olika slag medan den andra spänner över hela bindspäktrat. Kanske ger dessa inspiration till nya flugor inför sommarens fiske? En fluga som kanske kan svara upp mot de förväntningar som spädgrisen nu har skapat?
/Jensa











söndag 18 oktober 2009

Fisket 2009: Del 2 - Jämtland

I sommar tillbringade jag tre veckor i Ottsjö med omnejd. Som alltid var vistelsen härlig och avslappnande! Det är vid fisketurena runt Ottsjö och Åreälven som det blir extra tydligt för mig att fisket bara är en del i en stor helhet där stor del av fokus ligger på naturupplevelsen och själva avkopplingen och inte bara att fånga massor av fisk. Självklart vill man få fisk och helst stora sådana, men det är långt ifrån allt! Hursomhelst så var det en bra sommar i Jämtland rent fiskemässigt även om den började trögt. Jag kom till stugan vid Ottsjön direkt efter midsommar och konstaterade genast att kläckningarna inte kommit igång. De första dagarna var det endast små nattsländor och bäcksländor i farten. Såg inte till dagsländorna i Ottsjön. Djuråsminken Magnus och Storumans Harrbane Lars anlände för några dagars fiske. Det tog nästan två dagar innan Lars bula från bilfärden lagt sig och han åter kunde njuta av Assi-kepans stilrena passfrom. Resan skedde nämligen i det ökända vrålåket Black pearl!

Vi tillbringade större delen av veckan i Åreälven som i regel kommer igång tidigare än vattnen uppe vid Ottsjö. Under veckan kom värmen och det gick fort, kanske för fort? Det blev inte den där sprutten på kläckningarna och fisken som vi gått och väntat på. Fisket var inte dåligt men lite småtrögt jämfört med föregående år samma period var det allt. När Magnus och Lars åter drog söderut kunde vi samanfatta några riktigt varma fiskedagar med mycket sol och ett helt gäng krokade och avkrokade öringar där de största fiskarna låg kring halvkilot.

Resterande tid blev det fiske i Storån och Ottsjön för min del. Jag upplevde nog en av de största vakfesterna i Storån jag varit med om . Det var nog även nytt knottrekord. Stor fisk både öring och harr gick och plockade i sig danicor och andra insekter på ytan. Dom var dock otroligt svåra att lura, kanske för att flugan bara var "en i mängden"? En harr kring 6-7 hg och en öring på 9 hg blev toppnoteringarna under vakfesten. Några dagar senare kom då sommarens fisk för min del, en öring på 2,2 kg och 62 cm. Den finns rapporterad sedan tidigare på Patrik, Lunkans och Stigs bloggar. När jag vaknade den dagen var det gråmulet och lite blåsigt. Kanske blir det öringväder ikväll tänkte jag! Jag mindes tillbaka några år, då vi fiskade i övre delarna av Vindelälven och hade stor framgång med nattsländor av typen streaking caddis och rackelhane som vi aktivt stripade i ytan. Jag gick igenom flugasken och kunde konstatera att det var brist på streaking caddis av lite större storlek. Jag satte mig vid bindstädet och började binda en stor nattsländevariant. Det var då som "spädgrisen" föddes! Det var Djuråsminken som namngav flugan genom en spontan reaktion på ett bildmeddelande jag skickade till honom när kreationen var klar. Magnus rekordöring från Storån i Dalarna som jag skrev om i förra inlägget fångades på just spädgrisen. Med det var då flugans andra stora offer! Jag åkte ut till Storån på kvällen, fiskade i nedre delarna av ån med främst olika nymfer och streamers utan nämnvärt resultat. Fick några mindre harrar, men det var allt. framåt midnatt hade jag förflyttat mig längre upp efter ån och knöt då på den nya flugan. Några timmar tidigare hade jag träffat Rospiggen Patrik och vi båda hade konstaterat att det kanske var öringväder ändå den här kvällen. Strax efter midnatt small öringen på och det blev en svettig kamp med rulltjut och slutligen en lyckad håvning. En härlig känsla! Kvaravarande dagar blev det sparsamt med fiske, det kom ju som bekant regn i rätt stora mängder ett tag där i juli.

Jag har lagt in en länk till lite bilder från sommaren i Jämtland här till höger på bloggen. Efter den här sammanfattningen har suget efter nästa sommars jämtlandsfiske gjort sig rejält påmind , igen!

Ha det så länge


Jensa

fredag 16 oktober 2009

Fisket 2009: Del 1 - Dalarna

Under det gångna året har jag fiskat i Hälsingland, Dalarna och Jämtland. Mest tid har det blivit i Jämtland och minst tid i Hälsingland där jag bara fiskade havsöring i Harmångersån under en vecka i slutet av april och lite öring- put and take samma helg. Bäst utdelning sett till antalet fisketillfällen har det däremot varit i Dalarna. I det här inlägget tänker jag kortfattat redogöra för utfallet av sommarens fiske här i Dalarna. Inom kort kommer även en motsvarande rapport från årets Jämtlandsfiske!

Förutom lite put and take-fiske i samband med vulgatakläckningarna har jag gjort tre ”kvalificerade” fisketurer här i Dalarna. I början av juni -under vulgatakläckningen- gjordes en tur till en öringsjö i västra Dalarna. Sjön har ett naturligt och troligen även ett ursprungligt bestånd av öring vilket ger fiske- och naturupplevelsen en extra krydda och dimension. Därefter blev det en tur i augusti till Storån i norra Dalarna där vi fiskade den klassiska (och kvoterade) sträckan uppe vid håarna inom Långfjällets naturreservat. Den sista turen gjorde vi till Särna och Österdalälven där vi fiskade höstharr. Jag har lagt in bilder från de tre turerna i ett bildspel till höger här på bloggen för dom som är intresserad att se lite bilder från Dalafisket.

Vid samtliga tre tillfällen var Djuråsminken Magnus med och i Storån fick han sitt livs öring på torrfluga, en öringhona på 1,9 kg och 58 cm. En otroligt grann och fin fisk! Själv fick jag en öring på prick kilot (48 cm), som också var otroligt vacker men framstod mer som en spigg vid jämförelse med Minkens primadonna. Under vulgatafisket i juni fick vi båda, jag och Magnus, en varsin öring på 1,3 kg och 53 cm. Vackra fiskar! Den sista fisketuren –Höstharr i Särna- har jag rapporterat om tidigare här på bloggen.

Ha det så länge

Jensa

onsdag 14 oktober 2009

Skarvöglornas rasslande genom spöringarna - Snart ett minne blott?

Nu när hösten är här är det dags att lite smått börja se över utrustningen, såväl spön, rullar som linor och flugor. Hösten brukar även vara en bra period för eventuella inköp då butiker i viss mån rear ut kvarvarande sortiment. I början av september köpte jag ett nytt spö på Capricorns höstrea. Det blev ett Guide Line LeCie 10 fot, klass 7 (fast) som jag främst avser använda till öringfiske med större streamers, lättare havsöringsfiske och flytringsfiske. Jag har en skjutlina sedan tidigare och har köpt till några klumpar från Dan-Tackle (1:a sort) som jag kapat så att dom passar det nya spöt och min "kaststil". Jag har hållit på med kastklumpar till enhandspön förut men har alltid stört mig mycket på öglorna i skraven mellan skjutlinan och kastklumpen som "rasslat" genom spöringarna. Jag har inte velat sy ihop skjutlinan och kastklumpen eftersom jag då anser att en stor del av poängen med systemet försvinner, nämligen att snabbt och smidigt kunna byta klumpar. I våras läste jag i Flugfiske i Norden om en teknik med krympslang och varmluftpistol för att göra öglor på klumplinan.

Här kommer en kort beskrivning av tekniken: Ta en bit lina, ca 10-15 cm och vik den dubbel som en ögla. Lägg den över änden på skjutklumpen så att överlappet blir minst 5 cm. Därefter träs en krympslang över hela överlappsdelen pluss lite till på båda sidor. Man värmer försiktigt med varmluftpistolen så att coatingen i de tre delarna smälter samman till en del. Sen är det bara att knåda med fingrarna så att man får en jämn del. OBS! Det är väldigt lätt att bränna av linan, så det kan vara lämpligt att testa på några spillbitar först. När man är klar tar man bort krympslangen och styker på ett lager liquide sole eller liknande. Har lagt in en bild på en ögla som jag gjorde med den här tekniken.

lördag 10 oktober 2009

Det var tufft att leva på 1800-talet

Har just läst boken Profiler i Väst av Fritjof Fredriksson där han beskriver några profiler i Västjämtland under 1800-talet. Han skildrar mångas slit och leverne på att bra och fängslande sätt. Jag fastnade särskilt för berättelsen om kraftkarlen Erik Jakobsson från Ottsjö, samma Ottsö som jag försöker tillbringa så mycket tid jag bara kan i. jag har plockat ut följande citat ur boken:

"Även under normala år fick bönderna hämta sitt fyllnadsfoder uppe vid Lunndörrspasset" Idag går man till Lunndörsspasset från vålådalen eller Valbo som ligger en bra bit från Ottsjö för att fjällvandra några dygn, ca 2 mil från Ottsjö i fjällterräng.

"Vid fyllda 90 år sade sig Erik Jakobsson ännu ha den beska smaken av barkbröd i munnen, så starkt hade nödåren på 1860-talet etsats in i hans medvetande. Han mindes hur han fick följa sin far öst om Ottsjön där de sysslade med att skala furubark som efter torkning skulle användas som bröd- och grötmjöl. Det var fisket och i någon mån ripfågsten som under den svåra tiden räddade livet hos fjällbefolkning, menade Erik"

Vad säger man? Idag känns det tungt när man får käka rester två dagar i rad!

Nu ska jag deppa vidare över Sveriges förlust i VM-kvalet mot Danmark. Kände bara att jag måsta dela med mig av några citat från den fängslande boken.

Jensa

Problem med länkar m.m.

Hej,

Som ni ser har jag ändrat lite layout på bloggen, förhoppningsvis till det bättre. Det tycker iaf jag. Hursomhelst så passade jag även på att ändra hemsideadressen till just oringyggaroch slandsprot.blogspot.com, vilket det förståss borde ha varit redan från början. När jag nöjd och glad över den nya layouten satt och funderade vad som hänt med statistikmäteran (antal besökare) ramlade guldtian ner. Faaaan nu sket det sig ju med alla länkar som intresserade personer skapat till min blogg. Med den handlingen kvalade man inte in till MENSA precis. Det blir lite som Peter Dalle i Yrrol: Tänkte inte på det! :-). Förhoppningsvis hittar ni (som verkligen vill) tillbaka till bloggen. Man lär sig så länge man lever!

Skitfiske

Jensa