Nya tubflugor för vårens havsöringsfiske

Efter Arsenals tunga förlust mot Man U måste jag nu fokusera på något annat ett tag, typ flugfiske:-) Jag har tidigare lovordat Tradera och måste göra det ännu en gång. Genom denna sida har jag nu kommit över lämpliga "påsstorlekar" av speyhackle. Dessa hackel gör en annars fin tubfluga till en supertub! Hacklet gör också flugan mer levande i vattnet. Jag band upp två olika färgvarianter tidigare idag. En klassisk svart/orange och en Mickey Finn variant. Den sistnämnda har visat sig vara väldigt effektiv för de vårstigande blänkarna vid Södra norrlands kusten. Kanske är detta ett bra mönster för vårflodens färgade vatten?

Frank Sawyers nymfteknik

Förra fredagen låg en ny bok och väntade i brevlådan när jag kom hem från jobbet. Frank Sawyers nymfteknik. Nu har jag läst boken och kan defenitivt rekommendera den. Av flera skäl faktiskt. Frank var en flugfiskare som hade väldigt bra koll på entomologin och fiskade därför utifrån insekternas kläckningar och deras sätt att röra sig i vattnet. Detta försöker jag också med, men då handlar det oftast om torrflugefiske medan Frank tillämpade detta fiske för nymfer och puppor genom s.k. sight fishing. Jag ska villigt erskänna att jag inte behärskar nymfiskets svåra teknik. Mitt sätt att fiska nymf handlar mer om att kasta snett nedströms och därefter invänta hugget just när linan rätar ut sig -ala lax- och havsöringsfiske. Detta är iof många gånger en rätt effektiv metod men man ser ju inte riktigt vad som händer. Därför har jag under många år sagt att jag borde satsa mer på nymffisket då detta kanske är den absolut största utmaningen när det gäller att fiska "entomologiskt riktigt". När jag fiskade röding i Ransarån 2002 fick jag uppleva ett spännade nymffiske på röding. Man såg fiskarna och presenterade nymferna framför munnen på dom. Trots att detta gav blodad tand har jag inte satsat mer på den typen av nymffiske! Att Frank klarade sig med ett väldigt begränsat antal olika nymfimitationer i sitt fiske tror jag säger mer om hans teknik att presentera flugorna än att just den klassiska pheasant Tail-nymfen skulle vara någon slags "supernymf".

Vidare så beskriver boken fisket med s.k. buzzers - fjädermyggor eller chronomidae som denna insektsfamilj heter. I dagens flugfiske sorterar dessa flugor in under de s.k. midge-flugorna.

Killer Bug är ju en annan av Saywers klassiker och den beskrivs också i boken. En otroligt enkel fluga som med rätt man bakom spöt verkar vara en väl så effektiv fluga för både harr och öring.

Så alla ni som deltar i Setterns Saywertävling kan verkligen fortsätta hoppas på vinst.

Några måsteflugor

Efter mitt inlägg om en eller flera flugaskar har jag funderat en hel del på hur jag kan "rensa" bland mina darlings. Både Rospiggen Patrik och Lunkan har delat med sig av sina tankar och erfarenheter kring flugor, antalet flugaskar m.m. Jag har kommit en bit på väg i mina funderingar om hur jag ska lyckas banta antalet flugaskar eller åtminstone storleken på askarna men har en lång väg att vandra kvar innan det blir verklighet. Vilken tur att det bara är januari :-). Några flugor är dock liksom oantastliga och sitter säkert i min flugask oavsett hur många askar jag begränsar mig till. Dessa flugor är:

E-Emerger
Ett eget mönster som imiterar kläckande dagsländor av olika arter. Man bara varierar krokstorlek och färg för att täcka in de vanligaste dagsländearterna. Hacklet ligger liksom på ovansidan kroken vilket gör att den ligger väldigt fint i ytan. En bindbeskrivning kommer senare.

Klinkhammer
Är en given fluga i min ask. Gärna i olika färger och storlekar men jag håller med Lunkan om att en olivfärgad klinkhammer allt ska finnas i flugasken.

Superpuppan
Sviker sällan när harrarna vakar under juli och augustikvällarna. Föredrar den oliv/bruna varianten.

Streaking Caddis
Kanske har jag det roligaste öringfisket med denna fluga när den aktivt stripas hem sakta över vattenytan i väntan på att öringplogen ska komma och ta den.

Rackelhanen
Lika enkel som den är bra!

Muddlers
Muddlers i olika varianter - zonkervingar eller olika hårvingar. Funkar bra på både brunöring och havsöring.

Dessa flugor är som sagt givna i mina askar och har därmed klarat den första gallringen. Jag återkommer inom detta tema med vilka flugor som står pall för min nästa gallring.

Ha det så länge
Jensa

Klassisk flugfiskelitteratur låg och väntade i brevlådan

Idag låg en välkommen bok i brevlådan när jag kom hem från jobbet. Frank Sawyers nymfteknik som jag ropat in på Tradera. Det blir till att kura ner sig i soffan och köra ett regelrätt brasfiske i helgen och läsa om Sawers äventyr med flugspöt och den enkla nymfen i bl.a. klassiska Storån här i Dalarna. Då kommer säkert tankarna till förra årets fiskeupplevelse i just Storån. Kanske ska man söka ett tillstånd till den kvoterade sträckan även i år?

/Jensa

Arsenal sätter nerverna i gungning

Ikväll blir det ett fotbollsinlägg som omväxling. Vad är det med engelsk fotboll som engagerar många av oss svenskar så mycket? Jag tror att det till stor del beror på att många av oss vuxit upp med tipsextra och pling i rutan. Därtill har nog tempot och kraften i den fotboll som spelas på öarna där borta sin del i förklaringen också. Jag är ett inbitet Gunnersfan och har så varit sedan jag var 6 år. Inför kvällens match hade Wengers mannar vittring på serieledningen. För att kliva upp överst i tabellen behövdes en vinst över Bolton hemma på Emirates med minst två mål. Det började inte bra, efter en dryg halvtimme hade Bolton kängat in två bollar bakom Almunia i Arsenalmålet medan hemmalaget inte lyckats spräcka nollan. Jag var då beredd att lägga mig tidigt med allt annat än ett leende på läpparna. Det ordnade dock till sig till slut för Arsenals räkning, när domaren blåste av matchen så stod Gunners som segrare med 4-2 och serieledningen är ett faktum. Den blir nog inte långvarig eftersom Chelsea har en match mindre spelad men det är ändå fint att vara med längst upp i toppen så här långt in på säsongen. Nu kommer jag att sjunka ner i sängen med ett stort och harmoniskt leende på såväl över som underläppen:-)

Fler aktioner på tradera

Jag måste säga att jag nu är hoked på tradera. Det var ett bra tag sedan nu men när jag läste de första inläggen på Stigs och Lunkans bloggar som handlade om deras pågående aktioner av flugor och diverse flugfiskeutrustning så började jag fundera. Det där kanske funkar! Finns det någon därute som vill köpa mina flugor också? Nu när jag haft några aktioner ut på både utrustning och flugor så inser jag att det går att få in en del slantar på flugor och utrustning som jag av olika anledningar vill skiljas ifrån. Tack Stig och Lunkan för inspirationen!

Fast det är ju knappast så att jag går plus på min hobby för det är ju lika lätt att handla som att sälja på tradera :-).

Just nu har jag en flugask fylld med flugor, ett parti rockenflugor och ett flugspö ute på tradera. Jag kan verkligen rekomendera flugspöt som är ett Orvis 9 fot klass 5. Handbyggt av förra ägaren. Klingan är en Zero Gravity som näst efter den "förädlade" formen Zero Gravity Helios är Orvis flaggskepp. Anledningen till att jag säljer spöt är att jag har ett Sage Z-axis i samma klass, och inte har ekonomiskt samvete nog att ha ett spö i den klassen som Orvis är som ett reservspö.

Shoppa lugnt!

En eller flera flugaskar?

Här tänker jag nu inleda en diskussion kring den kompletta flugasken, finns den eller måste man ha flera askar med sig ut på fisketuren? I fiskepressen läser man rätt ofta att man bara ska ha en ask och i den bara de flugar man faktiskt fiskar med. Det låter ju kanon! Problemet är att mäkta med att "kill your darlings", dvs. plocka bort dom där flugorna man kanske kommer att använda eller flugorna som ser så fina ut att dom bara måste vara bra! Rent krasst så vet man ofta vilka flugor som funkar innan fisketuren och dom mer osäkra korten får bara chansen när inga andra fungerar dvs, när fisket är trögt. Hur rättvist är det mot dessa flugor? Personligen tror jag det är en hel del psykoligi i det här med flugmönster, visst finns det stunder när bara vissa flugor funkar, helt klart! Ofta är det dock -tror jag- mer beroende på hur flugan presenteras och har men en fluga på tafsen som man tror på så fiskar man med ett större självförtroende som även avspeglar sig i presentation av flugan. Kom gärna med synpunkter på detta! Vilka teorier har ni? För när allt kommer omkring är det just bara teorier och ingen exakt vetenskap. Men det är ju det som är en del av tjusningen också -att inte säkert veta varför fiskarna gör som dom gör.
För att åtegå till flugasken så har jag de senaste säsongerna haft en nattsländeask, en dagsländeask och en streamerask, dvs tre askar med mig ut på fisketurerna. Därutöver har jag haft en ask för de stora sjö- och åsandsländorna (rocken) men dessa används ju främst under en begränsad period. Hursomhelst har det varit för många askar att ha med sig ut, så i år blir det nog en förändring. frågan är bara hur. En ask totalt eller en ask för torrflugor (oavsett typ och art), en för nymfer (oavsett typ och art) samt en för streamers. Då skulle jag minska antalet askar från fyra till tre. Eller ska man göra ett seriöst försök på den enda asken? Dela gärna med er av hur ni tänker och aggerar i den här frågan.

/Jens